Närstående­förmedling

Arbetet som mäklare handlar till stor del om att bygga relationer. Samtidigt är grundbulten i en mäklares arbete att inta en opartisk ställning mellan säljare och köpare. När det kommer till vissa relationer är det därför inte tillåtet för en mäklare att förmedla en bostad – det finns ett förbud mot så kallad närståendeförmedling.

Det är förbjudet att förmedla till eller från en närstående

Om någon som räknas som närstående till mäklaren blir intresserad av att köpa bostaden som mäklaren ska förmedla måste mäklaren avsluta uppdraget. Mäklaren ska då berätta varför hen väljer att avsluta sitt uppdrag. Efter det ska mäklaren uppmana den närstående att ge säljaren tillräckligt med tid, så kallat skäligt rådrum, innan hen börjar diskutera ett bostadsköp med säljaren. Anledningen till det är att säljaren ska få möjlighet att exempelvis anlita en annan mäklare.

Är det i stället så att någon närstående till mäklaren vill ge mäklaren i uppdrag att förmedla en bostad, får mäklaren inte ta sig an det uppdraget.

Förbudet mot närståendeförmedling är undantagslöst. Det betyder att det inte spelar någon roll om köparen och säljaren samtycker till eller godkänner att mäklaren förmedlar en bostad till eller från en närstående. Förmedlar mäklaren en bostad till eller från en person som räknas som närstående bryter mäklaren mot förbudet mot närståendeförmedling.

Tänk på!

Köpet i sig blir inte ogiltigt vid en närståendeförmedling – så länge säljaren är nöjd med hur förmedlingen har gått till är det inte säkert att säljarens intressen, trots eventuell närståendeförmedling, inte har tagits tillvara av mäklaren.

Vem är närstående?

Vem som räknas som närstående till mäklaren är inte alla gånger helt lätt att avgöra.

Den första kretsen som räknas som närstående är de som är personligt närstående:

  • Den som är gift eller sambo med mäklaren.

  • Den som är syskon eller på annat sätt är släkting till mäklaren i rakt upp- eller nedstigande led (exempelvis föräldrar och barn).

  • Den som är besvågrad med mäklaren i rakt upp- eller nedstigande led (exempelvis make/makas barn och föräldrar).

  • Att den ene är gift med den andres syskon (som närstående i denna kategori kan även andra räknas som står mäklaren personligen särskilt nära, exempelvis ett fosterbarn).

Den andra kretsen som räknas som närstående tar sikte på vissa ekonomiska eller arbetsrättsliga kopplingar som kan finnas mellan mäklaren och säljaren eller köparen.

  • Ett exempel på ekonomisk gemenskap är när två eller flera mäklare tillsammans äger andelar i det mäklarföretag de är verksamma i.

  • Ett exempel på en person som har en arbetsrättslig koppling  till mäklaren är en överordnad, exempelvis mäklarens chef, eftersom hen har ett så kallat bestämmande inflytande över mäklaren.

Även den som är närstående till den som har en ekonomisk gemenskap eller en arbetsrättslig koppling till mäklaren anses som närstående. Ett exempel på en sådan situation är en bror till en mäklares chef.

Mäklaren måste anmäla

Mäklaren måste genast anmäla till FMI om någon närstående till mäklaren köper en bostad som hen före köpet har haft i uppdrag att förmedla. Vid en anmälan om närståendeförvärv ska mäklaren lämna följande uppgifter:

  • Vem den närstående är och på vilket sätt de är närstående.

  • När förmedlingsuppdraget ingicks.

  • När mäklaren sa upp uppdragsavtalet.

Mäklaren ska även uppge om hen uppmanade den närstående att ge säljaren tillräckligt med tid, så kallat skäligt rådrum, innan hen började diskutera ett bostadsköp med säljaren.

I samband med mäklarens anmälan ska hen skicka in kopior på uppdragsavtalet och på den skriftliga bekräftelsen på uppsägningen av förmedlingsuppdraget.

Är det så att mäklaren redan har förmedlat en bostad till en närstående, måste mäklaren givetvis anmäla även det till FMI. I så fall ska mäklaren även ge in en kopia på köpekontraktet.

Fastighetsmäklarlag (2011:666)

12 § En fastighetsmäklare får inte förmedla en fastighet till eller från

  1. sin make eller sambo,
  2. sitt syskon eller sin släkting i rätt upp- eller nedstigande led,
  3. någon som mäklaren är besvågrad med i rätt upp- eller nedstigande led eller på sådant sätt att den ene är gift med den andres syskon eller
  4. någon annan sådan närstående som avses i 4 kap. 3 § konkurslagen (1987:672).

Om någon som är mäklaren närstående förvärvar en fastighet som mäklaren före förvärvet har haft i uppdrag att förmedla, ska mäklaren genast anmäla förvärvet till Fastighetsmäklarinspektionen.

Konkurslag (1987:672)

Av 4 kap. 3 § konkurslagen framgår att som närstående anses dessutom den vara som på något annat sätt står gäldenären (i det här sammanhanget mäklaren) personligen nära.

Som närstående till en näringsidkare eller en juridisk person (i det här sammanhanget mäklaren) anses även

  1. den som har en väsentlig gemenskap med näringsidkaren eller den juridiska personen (i det här sammanhanget mäklaren) som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse,
  2. den som inte ensam men tillsammans med en närstående till honom har sådan gemenskap med näringsidkaren eller den juridiska personen (i det här sammanhanget mäklaren) som sägs under 1,
  3. den som genom en ledande ställning har ett bestämmande inflytande över verksamhet som näringsidkaren eller den juridiska personen bedriver (i det här sammanhanget mäklaren),
  4. den som är närstående till någon som enligt 1-3 är närstående.
Vanliga frågor om närståendeförmedling
Senast uppdaterad 2020-01-20