Kundkännedom

Om kunden är en fysisk person ska mäklaren fråga efter namn, personnummer och adress. Mäklaren ska sedan kontrollera dessa uppgifter mot personens pass, körkort eller någon annan identitetshandling. Uppgifterna kan också kontrolleras genom elektronisk legitimation eller genom andra uppgifter och handlingar från en oberoende och tillförlitlig källa.

Även om mäklaren känner till kunden sedan tidigare måste hen ändå genomföra kontrollen. Den kännedom mäklaren har om kunden kan dock påverka bedömningen av risken för penningtvätt och finansiering av terrorism. Mäklaren bör i sådana fall redogöra för det i dokumentationen över åtgärder för att uppnå kundkännedom.

I vissa fall kan det hända att kunden saknar en identitetshandling. Det kan exempelvis gälla för äldre personer som bor på vårdhem, servicehus eller liknande. Det är i sådana fall möjligt att styrka kundens identitet med hjälp av handlingar, uppgifter eller upplysningar från tillförlitliga och oberoende källor. En källa är oberoende om uppgifterna intygas av någon annan person än kunden, som dock kan tillhandahålla de relevanta uppgifterna och handlingarna. Om det uppstår svårigheter att bedöma om en källa är tillförlitlig kan flera källor användas.

Om kunden är en juridisk person, exempelvis ett företag, ska mäklaren i normalfallet kontrollera dess identitet genom ett registreringsbevis. Registreringsbeviset kan i de flesta fall fås från Bolagsverket. Beviset får inte vara äldre än 1 månad vid kontrollen. Syftet med kontrollen av registreringsbeviset är att säkerställa att den juridiska personen existerar och att den person som företräder den juridiska personen har rätt att göra det. Personen som företräder den juridiska personen ska även kontrolleras på samma sätt som alla andra kunder.

Observera att om ett utdrag hämtas från någon annan webbplats som tillhandahåller information om juridiska personer, är det viktigt att det framgår att uppgifterna kommer från Bolagsverkets näringslivsregister.

Om det inte finns ett registreringsbevis för den juridiska personen ska identiteten kontrolleras genom externa register som innehåller uppgifter om den juridiska personens organisationsnummer, styrelse, firmatecknare eller liknande.

Mäklaren är skyldig att ta reda på om kunden har en verklig huvudman. Bolagsverket har ett register över dessa. En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening. En verklig huvudman kan också vara den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem. Om det visar sig att kunden har en verklig huvudman ska mäklaren kontrollera den personens identitet på samma sätt som andra kunder. Om den verkliga huvudmannen är en juridisk person ska mäklaren kontrollera hur denne ägs och styrs. Det kan kontrolleras i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän.

Om verklig huvudman (Bolagsverket)

Bolagsverkets register över verkliga huvudmän

Om en mäklare ska ingå ett avtal med en kund på distans ska mäklaren kontrollera kundens identitet. Detsamma gäller om enstaka transaktioner ska genomföras på distans. Kontroll ska ske av:

• Tillförlitlig elektronisk legitimation, eller
• personens namn, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande nummer och adress mot externa register, intyg eller andra oberoende och tillförlitliga källor och efter det inhämta en vidimerad kopia av kundens identitetshandling. Om kunden saknar en identitetshandling ska en liknande tillförlitlig, vidimerad handling som innehåller kundens namnteckning inhämtas och kontrolleras.

Med vidimering menas att minst en person intygar att kopian av identitetshandlingen är riktig. Personen som vidimerar ska ha sett både originalhandlingen och kopian. Personen intygar sedan med sin namnteckning, namnförtydligande och kontaktuppgifter (direkt på kopian) att kopian stämmer med originalhandlingen. Fastighetsmäklaren jämför sedan kundens namnteckning i uppdragsavtalet eller köpekontraktet mot den vidimerade kopian.

Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (KAMFS 2021:3)

Åtgärder för kundkännedom

Kontroll av närvarande fysiska personer

16 § Bestämmelser om hur fastighetsmäklaren ska identifiera kunden och kontrollera kundens identitet finns i 3 kap. 7 § första stycket lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Fastighetsmäklaren ska identifiera fysiska personer genom att efterfråga personens namn, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande nummer samt adress.

Om kunden är en fysisk person och är personligen närvarande sker kontroll av identiteten genom tillförlitlig elektronisk legitimation, ett svenskt körkort, svenskt pass, identitetskort som har utfärdats av en svensk myndighet eller svenskt certifierat identitetskort.

Om kunden saknar en sådan identitetshandling ska identitetskontrollen utföras med ledning av en motsvarande identitetshandling som har utfärdats av en myndighet, en annan behörig utfärdare eller genom andra tillförlitliga dokument.

Fastighetsmäklaren ska dokumentera kontrollåtgärden enligt första stycket. Det ska framgå av dokumentationen vilket datum respektive åtgärd vidtogs. De identitetshandlingar som har använts för att kontrollera kundens identitet ska dokumenteras genom kopior.

Allmänna råd

För att motsvara en svensk identitetshandling bör handlingen innehålla ett fotografi, en namnunderskrift, det fullständiga namnet, giltighetstiden och ett personnummer eller motsvarande.

Om kunden saknar identitetshandling bör kundens identitet styrkas med hjälp av handlingar, uppgifter eller upplysningar från tillförlitliga och oberoende källor.

Om en släkting till kunden skriftligt intygar dennes identitet bör mäklaren kontrollera släktskapet genom ett personbevis från Skatteverket. Om någon anställd på ett vård- eller äldreboende skriftligt intygar kundens identitet bör mäklaren kontrollera anställningsförhållandet genom arbetsgivaren. Även intygsgivarens identitet bör kontrolleras i dessa fall. Om det uppstår svårigheter att bedöma om en källa är tillförlitlig bör flera källor användas.

Kontroll av fysiska personer på distans

17 § Vid en identitetskontroll av en kund på distans ska fastighetsmäklaren utöver åtgärderna enligt 16, 18-22 §§ i dessa föreskrifter kontrollera identiteten hos fysiska personer på distans genom kontroll av

1. tillförlitlig elektronisk legitimation eller
2. personens namn och personnummer, samordningsnummer eller motsvarande nummer samt adress mot externa register, intyg eller andra oberoende och tillförlitliga källor samt genom att inhämta en vidimerad kopia av kundens identitetshandling. Om kunden saknar en identitetshandling ska en motsvarande tillförlitlig, vidimerad handling som innehåller kundens namnteckning inhämtas och kontrolleras.

Fastighetsmäklaren ska dokumentera kontrollåtgärderna enligt första stycket. Kontrollåtgärden enligt första stycket 1 ska dokumenteras genom att bevara en kopia av bekräftelsen på den elektroniska legitimationen. Kontrollåtgärden enligt första stycket 2 ska dokumenteras genom att bevara en kopia av det dokument och uppgifter som legat till grund för kontrollen samt en kopia av den vidimerade kopian på identitetshandlingen.

Det ska framgå av dokumentationen vilket datum respektive åtgärd vidtogs.

Allmänna råd

Med vidimering avses att en person bekräftar att kopian av identitetshandlingen är korrekt. Personen intygar med sin namnteckning, namnförtydligande och kontaktuppgifter att kopian överensstämmer med originalhandlingen. Fastighetsmäklaren jämför sedan kundens namnteckning i identitetskopian med namnteckningen i uppdragsavtalet, eller fullmakten mot den vidimerade kopian.

En motsvarande tillförlitlig handling kan vara officiella handlingar utfärdade av myndigheter eller organisationer. Fastighetsmäklaren bör göra en sammanvägd bedömning av om de åberopade handlingarna styrker kundens identitet och övriga personuppgifter. Om kunden är bosatt inom EU/EES, eller i ett annat land med liknande penningtvättslagstiftning, bör i normalfallet i princip vem som helst kunna göra vidimeringen (dock inte kunden själv). Om fastighetsmäklaren känner en osäkerhet avseende vidimeringens riktighet bör någon annan verksamhetsutövare, som också omfattas av penningtvättslagstiftningen, göra vidimeringen.

Om kunden och den som vidimerar handlingens riktighet är bosatt i ett land som saknar en liknande penningtvättslagstiftning bör fastighetsmäklaren vidta mer långtgående åtgärder för att uppnå tillräcklig kundkännedom. En kombination av många olika åtgärder och uppgifter från olika källor kan vara nödvändigt för att uppnå kundkännedom.

Kontroll av företrädare för fysiska personer

18 § Om kunden företräds av en person som uppger sig handla på kundens vägnar, ska fastighetsmäklaren kontrollera den personens identitet och dokumentera kontrollen i enlighet med 16 och 17 §§ i dessa föreskrifter.

Vid identitetskontrollen av en företrädare som inte är personligen närvarande ska fastighetsmäklaren följa bestämmelsen om distanskunder i 17 § i dessa föreskrifter.

Fastighetsmäklaren ska kontrollera personens behörighet att företräda kunden genom kontroll av fullmakt, förordnande, eller annan motsvarande behörighetshandling. Fastighetsmäklaren ska dokumentera behörighetskontrollen genom att bevara en kopia av den granskade handlingen. Av dokumentationen ska det framgå när kontrollen av företrädarens behörighet har utförts.

Identifiering och kontroll av juridiska personer och deras företrädare

19 § Bestämmelser om hur fastighetsmäklaren ska identifiera och kontrollera uppgifterna om den juridiska personen och dess företrädares behörighet finns i 3 kap. 7 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fastighetsmäklaren ska identifiera juridiska personer genom att inhämta uppgifter om företagets namn och organisationsnummer, registrerad adress samt företrädare.

Identiteten hos den juridiska personens företrädare ska kontrolleras i enlighet med 16 och 17 §§ i dessa föreskrifter. Företrädarens behörighet att företräda den juridiska personen och vilka förhållanden behörigheten grundar sig på ska säkerställas. Säkerställande ska ske genom att kontrollera företrädarens behörighet mot den juridiska personens registreringsbevis. Ett registreringsbevis får inte vara äldre än en månad vid kontrollen. Om det inte har utfärdats något registreringsbevis för den juridiska personen ska dess identitet kontrolleras genom externa register eller genom kontroll av andra tillförlitliga handlingar eller uppgifter som innehåller uppgifter om den juridiska personens organisationsnummer, styrelse, firmatecknare eller motsvarande.

Om kunden är ett dödsbo ska fastighetsmäklaren inhämta bouppteckningen, där det framgår vilka personer som är dödsbodelägare och därmed har rätt att företräda dödsboet. Om bouppteckningen ännu inte har upprättats ska fastighetsmäklaren vidta andra åtgärder för att utreda vilka dödsbodelägarna är.

Fastighetsmäklaren ska dokumentera kontrollåtgärderna genom att bevara en kopia av de granskade handlingarna. Av dokumentationen ska det framgå när kontrollen av den juridiska personen och dess företrädare har utförts.

Allmänna råd

Registreringsbevis kan beställas från Bolagsverket. Om ett registreringsbevis hämtas från någon annan webbplats som tillhandahåller information om juridiska personer, bör det framgå att uppgifterna kommer från Bolagsverkets näringslivsregister.

Ett dödsbo kan också företrädas av exempelvis en särskilt förordnad boutredningsman eller en utpekad testamentsexekutor.

Om bouppteckningen ännu inte har upprättats så är ett utdrag ur folkbokföringsregistret, där den avlidnes efterlevande anges, inte alltid en tillräcklig åtgärd eftersom det kan finnas andra dödsbodelägare, t.ex. universella testamentstagare.

Kontroll av den verkliga huvudmannens identitet

20 § Bestämmelser om verklig huvudman finns i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och 1 kap. 3-7 §§ lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.

21 § Fastighetsmäklaren ska kontrollera den verkliga huvudmannens identitet genom kontroll av identitetshandling, med ledning av offentliga register, intyg eller på något annat tillförlitligt sätt i enlighet med 16 och 17 §§ dessa föreskrifter.

22 § Fastighetsmäklaren ska dokumentera kontrollåtgärderna genom att bevara en kopia av den granskade handlingen. Av dokumentationen ska det framgå när kontrollen av den verkliga huvudmannens identitet har utförts.

Allmänna råd

En kontroll av uppgifterna i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän utesluter inte att ytterligare kontroller kan behöva göras i det enskilda fallet.

En komplicerad ägarstruktur kan leda till misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism och kan öka behovet av en närmare undersökning. Om kunden inte kan eller vill redogöra för ägarförhållandena eller kontrollstrukturen, eller om det finns anledning att ifrågasätta de av kunden lämnade uppgifterna, bör skärpta åtgärder vidtas, exempelvis genom kontroller av olika register, aktieägaravtal eller bolagsavtal.

Bestämmelser om utredning av verklig huvudman gäller även om kunden är en fysisk person. För fysiska personer rör det sig i första hand om så kallade bulvanfall. Med bulvanfall avses situationer då en person handlar för annans räkning, men gentemot fastighetsmäklaren agerar som att handlandet sker för egen räkning. En bulvan används för att dölja pengarnas ursprung eller för att dölja ägarskap. Om fastighetsmäklaren konstaterar ett bulvanförhållande kan således en fysisk person ha en verklig huvudman.

Vid utredningen av verklig huvudman bör fastighetsmäklaren ha fått tillräcklig kännedom om kunden för att kunna ta ställning i frågan om det finns en verklig huvudman. Exempel på omständigheter som mäklaren kan beakta vid utredningen och som kan tyda på ett bulvanförhållande är följande.

• Att köparen inte planerar att bo i bostaden utan vill ha möjlighet att lämna ut/hyra ut till annan person.
• När betalning kommer från flera olika konton.
• Hela eller delar av köpeskillingen betalas av någon annan än köparen.
• Lån för köp av fastigheter som tillhandahålls från en ovanlig källa.
• Kunden verkar inte vara tillräckligt kunnig om syftet eller användningen av objektet som köps.
• Betalning med kontanter eller andra betalningsmedel som skulle kunna underlätta anonymitet.
• När betalning av handpenningen går direkt till säljaren.

Förenklade åtgärder för kundkännedom

23 § När förenklade åtgärder för kundkännedom enligt 3 kap. 15 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism tillämpas ska fastighetsmäklaren kontrollera kundens identitet.

Om kunden är en fysisk person ska fastighetsmäklaren inhämta information om personens namn, adress och personnummer eller motsvarande. Uppgifterna ska kontrolleras mot externa register, intyg eller någon annan motsvarande dokumentation.

Om kunden är en juridisk person ska fastighetsmäklaren inhämta information om den juridiska personens organisationsnummer eller motsvarande. Uppgifterna ska kontrolleras mot den juridiska personens registreringsbevis, externa register eller någon annan motsvarande dokumentation.

Om kunden är en juridisk person som företräds av någon ska fastighetsmäklaren förutom att inhämta information om företrädarens namn, adress och personnummer eller motsvarande säkerställa företrädarens behörighet att företräda den juridiska personen och vilka förhållanden behörigheten grundar sig på. Säkerställande av företrädarens behörighet att företräda den juridiska personen ska ske genom att kontrollera företrädarens identitet mot den juridiska personens registreringsbevis, externa register eller motsvarande.

Allmänna råd

Med hänsyn till risken i den enskilda kundrelationen och övriga omständigheter kan förenklade åtgärder bland annat avse

1. 1. affärsförbindelsens syfte och art kan presumeras under förutsättning att fastighetsmäklarens tjänster eller produkter är likartade och att fastighetsmäklaren inom rimlig tid kan konstatera att kunden agerar på det sätt som presumerats,
   2. minskad frekvens för uppdatering av kundkännedomsinformation exempelvis så att informationen endast behöver uppdateras om nya omständigheter inträffar.

Skärpta åtgärder för kundkännedom

24 § Bestämmelser om åtgärder när risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög finns i 3 kap. 16-17 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Allmänna råd

Med hänsyn till risken i den enskilda kundrelationen och övriga omständigheter kan skärpta åtgärder bland annat avse att fastighetsmäklaren

1. vid kontrollen av en kund på distans enligt 17 § första stycket 2 i dessa föreskrifter skickar en bekräftelse till kundens folkbokföringsadress eller motsvarande tillförlitliga adress och att bekräftelsebrevet bestyrks med mottagningsbevis.
2. begär in en kopia på lånehandlingar eller skuldebrev när kunden uppgett att medlen kommer från lån.
3. begär in en kopia av en bouppteckning, ett arvskiftesavtal eller liknande när kunden uppgett att medlen kommer från arv.
4. begär in arbetsgivarintyg, lönespecifikationer, kontoutdrag eller liknande som visar att kunden haft möjlighet att spara ihop medlen när kunden uppgett att medlen kommer från sparande.
5. begär in en gåvohandling när kunden uppgett att medlen kommer från en gåva.

Person i politiskt utsatt ställning

Allmänna råd

Bestämmelser om personer i politiskt utsatt ställning finns i 3 kap. 10 §, 19- 20 § § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En inledande åtgärd för att identifiera en person i politiskt utsatt ställning bör vara att fråga om kundens, dennes familjemedlemmars eller kända medarbetares nuvarande och tidigare yrke eller sysselsättning. Om kunden har uppgett ett uppdrag eller arbete som medför att personkretsen som anges i 1 kap. 10 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism inte har en politiskt utsatt ställning, finns det normalt ingen anledning att gå vidare. Ytterligare kontroller kan behöva göras.

Bevarande av dokumentation

27 § Handlingar och uppgifter ska bevaras i fem år. Handlingarna och uppgifterna ska dock bevaras i upp till tio år om,

1. omständigheterna har rapporterats till Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen enligt 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och
2. Polismyndigheten eller annan behörig myndighet har uppmärksammat fastighetsmäklaren om att handlingarna och uppgifterna behöver bevaras under en längre tidsperiod.

Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

3 kap. Kundkännedom

1 § En verksamhetsutövare får inte etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion, om verksamhetsutövaren inte har tillräcklig kännedom om kunden för att kunna
   1. hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen, och
   2. övervaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 och 2 §§.

Första stycket gäller inte advokater och advokatbolag, andra oberoende jurister, auktoriserade och godkända revisorer samt skatterådgivare, om affärsförbindelsen syftar till att försvara eller företräda en klient i fråga om ett rättsligt förfarande, inklusive rådgivning för att inleda eller undvika ett rättsligt förfarande, eller till att bedöma klientens rättsliga situation. 

2 § En affärsförbindelse får inte etableras om det finns misstanke om att verksamhetsutövarens produkter eller tjänster kommer att användas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

3 § En verksamhetsutövare får inte utföra en transaktion om det på skälig grund kan misstänkas att den utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om en rapport har lämnats till Polismyndigheten enligt 4 kap. 3 § ska verksamhetsutövaren även beakta den information som Polismyndigheten kan lämna om hanteringen av ärendet.

Om det inte är möjligt att låta bli att utföra en misstänkt transaktion, eller om ett avstående från att genomföra transaktionen sannolikt skulle försvåra den vidare utredningen, får transaktionen genomföras.

4 § En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom vid etableringen av en affärsförbindelse.

Om verksamhetsutövaren inte har en affärsförbindelse med kunden, ska åtgärder för kundkännedom vidtas
   1. vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer,
   2. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 15 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner och som tillsammans uppgår till minst detta belopp, och
   3. vid utförandet av sådana överföringar av medel som avses i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006, om överföringen överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro.

5 § En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 14 ska, utöver vad som följer av 4 § första stycket, vidta åtgärder för kundkännedom
   1. vid enstaka transaktioner som avser utbetalning av vinster eller betalning av insatser som uppgår till ett belopp motsvarande 2 000 euro eller mer, och
   2. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 2 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner som tillsammans uppgår till minst detta belopp. 

6 § En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 15 ska, i stället för vad som följer av 4 §, vidta åtgärder för kundkännedom
   1. vid etableringen av en affärsförbindelse, om det när förbindelsen ingås är sannolikt eller under förbindelsens gång står klart att utbetalt eller mottaget belopp i kontanter inom ramen för affärsförbindelsen uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,
   2. vid enstaka transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till ett belopp motsvarande 5 000 euro eller mer, och
   3. vid transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i kontanter understiger ett belopp motsvarande 5 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner i kontanter som tillsammans uppgår till minst detta belopp. 

7 § En verksamhetsutövare ska identifiera kunden och kontrollera kundens identitet genom identitetshandlingar eller registerutdrag eller genom andra uppgifter och handlingar från en oberoende och tillförlitlig källa.

När första stycket tillämpas får man använda medel för elektronisk identifiering och betrodda tjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG. Andra säkra identifieringsprocesser på distans eller på elektronisk väg som är reglerade, erkända, godkända eller accepterade av relevanta myndigheter får också användas.

Om kunden företräds av en person som uppger sig handla på kundens vägnar, ska verksamhetsutövaren kontrollera den personens identitet och behörighet att företräda kunden.

8 § En verksamhetsutövare ska utreda om kunden har en verklig huvudman. En sådan utredning ska åtminstone avse sökning i registret över verkliga huvudmän enligt lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän. Om kunden är en juridisk person, en trust eller en liknande juridisk konstruktion, ska utredningen omfatta åtgärder för att förstå kundens ägarförhållanden och kontrollstruktur. Om kunden har en verklig huvudman, ska verksamhetsutövaren vidta åtgärder för att kontrollera den verkliga huvudmannens identitet.

Första stycket gäller inte om kunden är ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige eller inom EES eller på en motsvarande marknad utanför EES eller ett dotterföretag till ett sådant bolag.

Om kunden är en juridisk person och det efter åtgärder enligt första stycket står klart att den juridiska personen inte har en verklig huvudman, ska den person som är styrelseordförande, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare anses vara verklig huvudman. Detsamma gäller om verksamhets- utövaren har anledning att anta att den person som identifierats enligt första stycket inte är den verkliga huvudmannen.

8 a § Bestämmelsen i 8 § tredje stycket gäller inte om
   - kunden är en stat, en region, en kommun eller motsvarande, och
   - den risk som kan förknippas med kunden enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg. 

9 § Kontroll av kundens och den verkliga huvudmannens identitet ska slutföras innan en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs.

Om det är nödvändigt för att inte avbryta verksamhetens normala gång, får identitetskontroll med anledning av en ny affärsförbindelse göras senare än enligt första stycket, dock senast när affärsförbindelsen etableras.

Andra stycket får endast tillämpas om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är låg.

10 § En verksamhetsutövare ska bedöma om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person.

11 § En verksamhetsutövare ska kontrollera om kunden är etablerad i ett land utanför EES som av Europeiska kommissionen har identifierats som ett högrisktredjeland.

12 § En verksamhetsutövare ska inhämta information om affärsförbindelsens syfte och art.

Informationen ska ligga till grund för en bedömning av
   1. vilka aktiviteter och transaktioner som kunden kan förväntas vidta och genomföra inom ramen för affärsförbindelsen, och
   2. kundens riskprofil enligt 2 kap. 3 §.

13 § En verksamhetsutövare ska löpande och vid behov följa upp pågående affärsförbindelser i syfte att säkerställa att kännedomen om kunden enligt 7, 8 och 10-12 §§ är aktuell och tillräcklig för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

En verksamhetsutövare som är ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska vidta åtgärder som avses i första stycket även när kontakt måste tas med kunden för att fullgöra skyldigheterna att granska finansiella konton enligt lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

14 § Åtgärder för kontroll, bedömning och utredning enligt 7, 8 och 10-13 §§ ska utföras i den omfattning det behövs med hänsyn till kundens riskprofil och övriga omständigheter.

15 § Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som låg, får verksamhetsutövaren tillämpa förenklade åtgärder för kundkännedom.

Förenklade åtgärder för kundkännedom innebär att kontroller, bedömningar och utredningar som följer av 7, 8 och 10-13 §§ kan vara av mer begränsad omfattning och vidtas på annat sätt.

16 § Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög, ska särskilt omfattande kontroller, bedömningar och utredningar enligt 7, 8 och 10-13 §§ göras.

Åtgärderna ska i sådant fall kompletteras med de ytterligare åtgärder som krävs för att motverka den höga risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sådana åtgärder kan avse inhämtande av ytterligare information om kundens affärsverksamhet eller ekonomiska situation och uppgifter om varifrån kundens ekonomiska medel kommer.

17 § Skärpta åtgärder enligt 16 § ska vidtas vid affärsförbindelser eller enstaka transaktioner när kunden är etablerad i ett land utanför EES som har identifierats som ett högrisktredjeland av Europeiska kommissionen.

Sådana åtgärder ska åtminstone avse skärpning av övervakningen av pågående affärsförbindelser och bedömningen av enstaka transaktioner enligt 4 kap. 1 § och omfatta inhämtande av
   1. ytterligare information om kunden och den verkliga huvudmannen,
   2. ytterligare information om affärsförbindelsens eller den enstaka transaktionens syfte och art,
   3. information om kundens och den verkliga huvudmannens ekonomiska situation och varifrån kundens och den verkliga huvudmannens ekonomiska medel kommer, och
   4. godkännande från en behörig beslutsfattare att etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse.

Skärpta åtgärder behöver inte vidtas i förhållande till filialer eller dotterföretag till juridiska personer som är etablerade inom EES, om
   1. den juridiska personen omfattas av denna lag eller motsvarande krav enligt utländsk rätt,
   2. risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kunden inte bedöms som hög vid riskbedömning enligt 2 kap. 3 §, och
   3. kunden tillämpar rutiner som fastställts enligt 2 kap. 8 eller 9 § eller motsvarande krav enligt lagstiftningen i det land där kunden finns eller har hemvist. 

18 § När en korrespondentförbindelse som innefattar betalning etableras mellan en verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1-12 och ett kreditinstitut eller finansiellt institut från ett land utanför EES, ska verksamhetsutövaren utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10-13 §§ åtminstone
   1. inhämta tillräckligt med information om motparten för att kunna förstå verksamheten och utifrån offentligt tillgänglig information bedöma motpartens anseende och tillsynens kvalitet,
   2. bedöma motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism,
   3. dokumentera respektive instituts ansvar att vidta kontrollåtgärder och de åtgärder som det vidtar,
   4. inhämta godkännande från en behörig beslutsfattare innan korrespondentförbindelsen ingås, och
   5. förvissa sig om att motparten har kontrollerat identiteten på kunder som har direkt tillgång till konton hos kreditinstitutet eller det finansiella institutet och fortlöpande följer upp dessa kunder samt på begäran kan lämna relevanta kunduppgifter. 

19 § Om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning, ska en verksamhetsutövare utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10-12 §§ alltid
   1. vidta lämpliga åtgärder för att ta reda på varifrån de tillgångar som hanteras inom ramen för affärsförbindelsen eller den enstaka transaktionen kommer,
   2. tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen enligt 13 § och övervaka aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 § i förhöjd omfattning, och
   3. inhämta godkännande från behörig beslutsfattare inför beslut om att ingå eller avbryta en affärsförbindelse.

Första stycket tillämpas också om kunden är en familjemedlem eller känd medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning.

20 § När en person i politiskt utsatt ställning upphör att utöva en offentlig funktion enligt 1 kap. 8 § 5, ska 19 § tillämpas i 18 månader. Därefter ska åtgärder enligt 19 § tillämpas om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög.

Om åtgärder enligt 19 § inte längre ska tillämpas på en person som avses i första stycket, ska sådana åtgärder inte heller tillämpas på familjemedlemmar eller kända medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning.

21 § Vid tillämpningen av 7, 8 och 12 §§ får en verksamhetsutövare förlita sig på åtgärder som har utförts av en utomstående som anges i 22 §, om verksamhetsutövaren utan dröjsmål
   1. får del av de uppgifter som den utomstående har inhämtat, och
   2. på begäran kan få del av den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.

Verksamhetsutövaren svarar för att de åtgärder för kundkännedom som vidtagits av utomstående är tillräckliga.

22 § Med utomstående enligt 21 § avses                                                                                                                                                               
   1. fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1-3, 5-8 och 10-14 eller motsvarande verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och advokater som är etablerade inom EES, och
   2. fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges 1 kap. 2 § första stycket 1-3, 5-8 och 10-14 eller motsvarande verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och advokater som är etablerade utanför EES, om de
      a) tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och
      b) står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs.