Beslut

Sammanfattning

Prövning av fastighetsmäklarens redbarhet och lämplighet med anledning av en brottmålsdom rörande näringspenningtvätt.

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Fastighetsmäklarinspektionen återkallar fastighetsmäklare NN:s registrering.

Ärendet

Fastighetsmäklarinspektionen har uppmärksammat att fastighetsmäklaren NN (verksam vid [namnet på företaget]) har dömts i tingsrätten för näringspenningtvätt.

På begäran av Fastighetsmäklarinspektionen har fastighetsmäklaren yttrat sig över domen samt gett in dokument i form av en sakframställan.

Handlingarna

Brottmålsdomen

Enligt tingsrättens dom från den 19 september 2022 har NN dömts för näringspenningtvätt av normalgraden. Straffvärdet för gärningarna är elva månaders fängelse men tingsrätten konstaterar att eftersom NN inte tidigare förekommit i belastningsregistret och lever under ordnade förhållanden samt att det saknas skäl att befara att han kommer göra sig skyldig till fortsatt brottslighet så kunde påföljden bestämmas till villkorlig dom och 200 dagsböter om 50 kr.

Brotten ska ha begåtts vid 14 tillfällen under tidsperioden 13 januari 2017 till 24 december 2017. NN har upprättat köpehandlingar och ansökt om lagfart (skrivuppdrag) för ett stort antal fastighetsaffärer. Enligt samma dom har en annan person blivit dömd för bokföringsbrott, skattebrott och näringspenningtvätt i samband med fastighetsaffärerna.

Eftersom det i rätten förekom olika uppfattningar i frågan huruvida en mäklare vid skrivuppdrag är skyldig att genomföra kontroller av köpare så ansåg rätten att det inte bör ligga NN till last att han ej genomfört sådan kontroll av vissa köpare. Rätten anser vidare att det i fallet varit fråga om ett stort antal fastighetsöverlåtelser i flera led. Detta tillsammans med att de förklaringar som NN tagit emot av sin kund inte är övertygande, gör att omständigheterna visar att NN borde haft anledning att misstänka att det förelegat ett penningtvättssyfte.

Domen har vunnit laga kraft.

Fastighetsmäklarens yttrande

Fastighetsmäklaren har uppgett i huvudsak följande.

NN anser att domen är felaktig och refererar till att hans advokat samt en jurist på Mäklarsamfundet tycker likadant. Han uppger vidare att det hade varit intressant att få saken prövad i Hovrätten men på grund av att det skulle kosta för mycket av energi, stresspåslag, stigma, merkostnader och sömnproblem så avstod han från att överklaga.

Han uppger vidare att något liknande inte kommer att hända i hans företag igen och att han önskar behålla sin registrering för att kunna hjälpa sin son i företaget ett par år till. Han har varit verksam som mäklare sen 1992 och aldrig varit åtalad tidigare, varken som företagare eller privatperson. Tillika har han aldrig fått någon disciplinpåföljd av Fastighetsmäklarinspektionen och han har aldrig haft en betalningsanmärkning. Han har aktivt kontaktat både Fastighetsmäklarinspektionen och Mäklarsamfundet när han har undrat vad som gäller i en viss fråga.

Han uppger att han anser att han agerat rätt i skrivuppdragen med tanke på den information och de riktlinjer som fanns år 2016–2017 när skrivuppdragen utfördes samt att han vid tillfällena för förmedlingarna inte fick någon mer utförlig information från Fastighetsmäklarinspektionen till ledning för hur han borde ha agerat. NN anser att det i situationen runt de aktuella fastighetsaffärerna inte fanns indikationer på penningtvätt och att han saknade insikt i vissa detaljer runt affärerna. Han har gjort kundkännedom, ställt frågor, analyserat och fått trovärdiga svar.

Vidare uppger NN att hans uppdrag var att upprätta köpehandlingar och att endast vid ett tillfälle har hans klientmedelskonto använts för en inbetalning av köpeskilling därför att ett lån skulle lösas. I övrigt har han inte fått någon information rörande överföringar och betalningar.

NN erbjuder att han kan redogöra för varje fastighetsaffär om FMI vill ta del av mer information.

Han menar också att det är mycket viktigt att mäklare får rätt information från myndigheten vad som verkligen har förelegat och ingen förenklad version.

NN har i ett kompletterande yttrande uppgett att de brott som han har dömts för är begångna för 6–7 år sedan. Han anser att tidsaspekten borde anses vara förmildrande. Han vill också tillägga att han inte har haft något uppsåt utan har förts bakom ljuset av personen som blev dömd för penningtvätt. NN menar också att till och med åklagaren medgav att man hade kunnat förvänta sig att banken skulle ha reagerat på de insättningar som gjordes i samband med fastighetsaffärerna.

Han har varit väl medveten om att han borde gjort egna riskbedömningar och analyserat de svar han fick och inte bara förlitat sig på banken. NN vill dock påpeka att under rådande lagstiftning från 2016–2017 anser han att han uppfyllde sina skyldigheter.

Fastighetsmäklarinspektionens bedömning

Den 1 juli 2021 trädde en ny fastighetsmäklarlag i kraft (SFS 2021:516). Den tidigare fastighetsmäklarlagen (SFS 2011:666) upphörde därmed att gälla. Den äldre lagen ska dock enligt övergångsbestämmelserna till den nya fastighetsmäklarlagen fortsätta att gälla för uppdragsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. I detta ärende är det därför den nu upphävda fastighetsmäklarlagen (SFS 2011:666) som ska tillämpas.

Redbarhet och lämplighet

Enligt 6 § fastighetsmäklarlagen (2011:666) krävs att en fastighetsmäklare är redbar och i övrigt lämplig för att mäklaren ska bli registrerad.

Enligt 29 § ska Fastighetsmäklarinspektionen återkalla registreringen för den som inte längre uppfyller kraven enligt 6 §. Om det kan anses tillräckligt får inspektionen istället meddela en varning eller erinran. Om förseelsen är ringa kan inspektionen underlåta att meddela påföljd.

Av förarbetena till 29 § fastighetsmäklarlagen (prop. 1994/95:14 s. 66 och prop. 2010/11:15 s. 65 f.) framgår det att prövningen av den personliga lämpligheten inte tar sikte på personens fallenhet för mäklaryrket. Det handlar istället om att personens allmänna hederlighet, pålitlighet och integritet ska motsvara de krav som bör ställas på en mäklare mot bakgrund av den i flera avseenden ansvarsfulla förtroendeställning som en mäklare intar i förhållande till både uppdragsgivaren och dennes motpart. Vid prövningen av om en dömd mäklare ska beviljas registrering uttalas att omständigheter som kan beaktas är exempelvis hur långt tillbaka i tiden brottsligheten ligger, brottets art och svårighet, om det är fråga om ett enstaka brott eller flera och om det har förekommit upprepade lagföringar. Exempel på fällande domar som enligt lagstiftaren bör uppmärksammas är förmögenhetsbrott, ekonomisk brottslighet och våldsbrott.

Av förarbetena framgår att utgångspunkten för prövningen av om en mäklare ska avregistreras på grund av att kravet på redbarhet och lämplighet inte uppfylls ska vara densamma som vid prövningen av en ansökan om registrering. Möjligheten till avregistrering ska dock användas något mer restriktivt än vad som är motiverat när det är fråga om att avslå en ansökan om registrering. De omständigheter, utan att de direkt är hänförliga till mäklarens yrkesverksamhet, som ska kunna föranleda avregistrering eller varning måste vara av allvarligt slag. Som exempel på sådana omständigheter nämns bedrägeribrott, tillgreppsbrott och ekonomisk brottslighet. Enligt lagstiftaren bör dock omständigheter av detta slag inte ses isolerade. I bedömningen får också vägas in andra faktorer, såsom hur länge mäklaren har varit yrkesverksam och hur mäklaren har skött sina uppdrag under den tiden (prop. 1994/95:14 s. 35–36 och 69).

Enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) finns fastighetsmäklare och fastighetsmäklarföretag utvalda bland de verksamhetsutövare som har ansvar för att förhindra att deras verksamhet utnyttjas för penningtvätt. Lagen är ett administrativt regelverk och för att mäklaren ska uppnå syftet med lagen så ska mäklaren i sin verksamhet ha ett riskbaserat förhållningssätt med väl fungerande rutiner och riktlinjer för att i praktiken kunna avgöra risken för penningtvätt och finansiering av terrorism i sina affärsrelationer. Verksamhetsutövarna ska verka för att hitta, stoppa och rapportera misstänkt penningtvätt. Dessa skyldigheter fanns även enligt den tidigare penningtvättslagen (2009:62).

I lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott (penningtvättsbrottslagen) så regleras de straffrättsliga konsekvenserna av penningtvättsbrott. För att ett penningtvättsbrott ska föreligga så krävs det att pengar eller egendom som hanteras har sitt ursprung i brottslig gärning, ett så kallat förbrott.

I penningtvättsbrottslagen finns även det brott som NN har blivit åtalad för, det vill säga näringspenningtvättsbrott. Ett sådant brott kan komma i fråga för de fall en person eller en näringsverksamhet (t. ex en mäklare) systematiskt eller i stor omfattning, medvetet eller omedvetet, medverkat till att hantera transaktioner eller annan egendom. För att bli dömd för brottet räcker det med att personen har medverkat till gärningar som skulle kunna misstänkas ha gjorts i syfte att tvätta pengar. Vid näringspenningtvätt finns det således inget krav på att ett förbrott existerar. Även i det fall det är fråga om helt legitima medel kan en person bli dömd för näringspenningtvätt om personen agerat med ett klandervärt risktagande. Det som kriminaliseras är just den klandervärda risk som personen har tagit genom att till exempel sakna åtgärder för att motverka penningtvätt i näringsverksamheten och att denne på så vis medverkar till åtgärd som skäligen kan antas vara vidtagen i penningtvättssyfte.

I och med brottet näringspenningtvätt finns det således en koppling mellan penningtvättslagen och penningtvättsbrottslagen.

I ett beslut från Fastighetsmäklarinspektionen (se beslut med dnr 22–1992) beslutade Fastighetsmäklarinspektionen om att tilldela en mäklare en varning. Mäklaren blev dömd för penningtvättsbrott eftersom han, vid ett tillfälle, via sitt bankkonto tagit emot samt fört vidare pengar som härrörde från bedrägeri. Eftersom brottet begicks knappt fyra år innan Fastighetsmäklarinspektionens beslut samt att påföljden bestämdes till villkorlig dom så ansåg Fastighetsmäklarinspektionen att påföljden kunde stanna vid en varning.

De brott som NN har dömts för är näringspenningtvättsbrott och har begåtts januari till december 2017 och vid 14 tillfällen. Brotten har ansetts vara av normalgraden.

Mäklare är en av de olika slags verksamhetsutövare som enligt penningtvättslagen har blivit ålagda att ha ansvar att försvåra och förhindra penningtvätt. En mäklare som inte uppfyller penningtvättslagens regler kan bli dömd för näringspenningtvätt om hen har agerat med ett klandervärt risktagande.

Fastighetsmäklarinspektionen ser allvarligt på det brott som NN har blivit dömd för och att hans verksamhet blivit utnyttjad för penningtvätt och finansiering av terrorism.

NN fick en dom som innebar villkorligt straff och dagsböter. Dock ansåg domstolen att straffvärdet var elva månaders fängelse. Detta tillsammans med brottets art gör att Fastighetsmäklarinspektionen anser att NN:s redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare kan ifrågasättas. Med anledning av detta är en varning inte en tillräcklig påföljd utan hans registrering ska återkallas.